GIFT MED EN MOGEN MAN

Jag är numera gift med en mogen man som passerat trettiostrecket. För att fira detta åkte vi till grannlandet Danmark. Det blev fyra soliga, snöfria, blåsiga och sköna dagar i Köpenhamn. Max var hemma hos mormor och morfar. Vilken lyx att kunna fika i timmar, strosa längs gatorna, gå in i små butiker och hitta sina egna favoritplatser i en stor stad.
Men det är inte bara Martin som fyllt år. Max är numera en stolt fyraåring.

GÅR DET HA ÅLDERSKOMPLEX NÄR MAN TROR PÅ EN EVIGHET?

Det där med ålder är ett spännande fenomen. I vår kultur räknar vi noga dagar, månader och år. Det första vi tar reda på om människor är ofta hur gamla de är, som om det berättar för oss om vilka dessa människor är. Men gör det verkligen det?

Själv blir jag ofta tagen för att vara yngre än vad jag är. Som på högstadiet där eleverna ständigt gissar att jag högst tjugo. När jag säger att jag snart blir tjugonio och har en son på snart fyra storknar de. Det kan bara inte vara sant!

Samtidigt har jag blivit tagen för att vara mamma till min lillebror som vid tillfället var typ arton. "Är det mor och son som sitter här?", sa en förbipasserande kvinna en sommarkväll i Dalarna när jag och Simon satt i var sin solstol utanför en husvagn.

På samma märkliga sätt tror folk ibland att jag är gift med min far. "NEJ, han är min PAPPA. Han är GAMMAL och jag är UNG!", vill jag skrika då. Jag behärskar mig för att inte situationen ska bli allt för pinsam, och säger att min far ser väldigt ung ut. För det gör han. Folk tror aldrig att han är femtio+ om det inte känner honom. Till mammas förtret.

Själv är jag glad för varje nytt år, för det innebär ny tid. Ny tid att fortsätta göra allt det där man bara påbörjat. Men nu får jag hejda mig för det är ju inte jag som fyller medelålders den tjugosjunde februari. Det är min man. Jämfört med honom är jag alltid ung. Ha, ha...

Men för att knyta an till rubriken. Vad spelar ålder för roll när man tror på en evighet?

SMÅ OCH STORA MIRAKLER

En torsdag som alla andra. Eller en torsdag som ingen annan.

Snön ligger fortfarande vit och tung efter jul och nyårshelgerna som för länge sedan är över. Trodde inte att jag kunde längta efter grådassiga och grusiga vägar utan snö och is. Längtar efter att kunna promenera utan att vara rädd för att halka. Men snön gör det så ljust och fint att det redan känns som om våren är på väg. Och oj vilken fin jul det har varit. Narniavit och glittrande.

Tittar på Halvåtta hos mig och känner på bubblet i magen. Kan det vara Kiwi som sparkar? Ja Max kallar henne/honom så. Så fort jag berätttade att jag hade en bebis i magen så sa han att det är "Kiwi som är bebisen". Vet inte vart han fått det ifrån? Imorgon går jag in i vecka 18 och längtar efter ultraljudet. Lite nervös är jag också.

Min mobil har förresten varit borta hela julen. Till slut började jag tro att den var borta för evigt. Berättade för Gud om saken och natten därpå drömde jag en dröm. I drömmen håller min lillasyster i min gråa huvtröja och säger att "mobilen ligger ju här vet du väl?". På morgonen är jag lite nyfiken och börjar leta efter min gråa tröja. Den ligger under ett blöjpaket i mitt "dressing room". Hjärtat börjar dunka lite när jag känner mobilen i fickan.

DRÖMHUSET

Ambition innan vi flyttade in i huset

* Ta bara dit saker du älskar.
* Ta ett rum i taget, gör det ordentligt.
* Fixa utsidan först, det är den folk ser. Ex. staket, måla grunden, verandan, ytterdörren..


Ambitioner tre månade efter inflyttning

* Diska upp på diskbänken.
* Kom ihåg att ställa ut soptunnan på torsdagar.
* Försök att hålla ordning på Max leksaker ute så att det inte ser fulare ut än innan vi flyttade in.
* Försök rensa upp i källaren så att det går att ta sig fram till tvättstugan utan att trilla på något.
* Släck ner och tänd många levande ljus.

ALLTID DÄR

Som solen vakar över dagen
så vakar du över mig.
Som månen vakar över natten
så vakar du över mig.
Som bergen vakar över dalen
så vakar du över mig.
Som vinden vakar över fälten
så vakar du över mig.

Alltid där alltid där
med din skyddande
hand över mig.

/ Micke Fhinn

SÖNDAGSKVÄLL

Max sitter och kladdar med fil framför TV:n. Ser på Mora träsk. Filen har han hämtat själv.
Martin är i källaren och eldar. Här eldar vi för både ved och vatten. Visst vore det lite smidigare att sätta på elen, men inte lika billigt eller trevligt. Vedvärmen är skön. Fryser man kan man luta sig mot väggen i köket där skorstenen går. Kattens favoritplats.
Nu kladdar Max fil i ansiktet.
Det hastar.

ALLAHELGONAHELG

Allahelgonahelg och gravbesök väcker många känslor. Saknar lika mycket nu som då. Kommer alltid sakna. Sörja. Så är det.

Ibland vill jag dra tillbaka tiden.

ABSOLUT NYKTER

Jag har utvecklats till att bli en total absolutist. Världen vore mycket bättre utan alkohol.

Måttligt drickande tror jag inte på helt enkelt. En mellanöl, blir lätt starköl som blir två starköl som blir fylla som blir... en väldig massa skit.

Jag tänker aldrig börja dricka för att känna mig kulturell, trevlig, kontinental, hipp, sällskaplig. Inte ens för att det är gott!

Nu trampar jag kanske många på tårna, men är ni trygga i ert beslut att dricka så är jag trygg i mitt. Och nej, jag tror inte att det är en synd att dricka alkohol. Det är fyllan som skapar problem. Hur är man säker på att undvika fylla? Drick inte en droppe. Så tänker jag.

Varför är jag då rädd för lite fylla? Det är väl kul? Inte om man läser våldtäkts-, misshandel- och, otrohets- självmordsstatistik m.m. Jag önskar att alla barn skulle få växa upp i en värld utan allt detta. Att skippa alkohol är ett stort steg på väg. Tro mig. Ibland behöver det inte vara så svårt att göra skillnad.

Om jag vågar vägra alkohol kanske någon annan vågar, och sen någon annan, och någon annan... och kanske att något extra barn slipper växa upp med en smålullig mamma och pappa.

Det hoppas jag på.

DEN BÄSTA TID ÄR NU

För min del skulle vi gärna kunna förlänga september, oktober och november. Skippa januari, februari. Då skulle man kunna njuta av dimman, dofterna, höstgrönskan och den där allra första glöggen mycket längre. Höst rimmar kanske på tröst av en anledning.

LITE STATISTIK

Sandravinkel har nu haft cirka 5000 besök och 7000 sidvisningar. Tänka sig.

BLOGGEN SOM ÖVERRASKAR

Man vet aldrig när det kommer ett inlägg, eller om det gör det..

Lilla fröken Haldis ligger och fiser i mitt knä. Puttar jag ner henne hoppar hon snart upp igen och sätter klorna i mina lår för att ta sig upp igen.

Jag lyssnar på Oh Laura, har just kommit på att man kan låna musik på biblioteket. Måste bara komma ihåg att lämna tillbaka efter två veckor.Riktigt bra filmer har de också. Ibland önskar jag att jag blev bibliotekarie.

Vackra melodier, höstrusk, rooiboste, en varm katt i knäet, själv hemma: det är nästan så jag måste gråta en skvätt.

Kram

KALLA MIG GÄRNA MOSTER SANDRA

Idag, den 18 juli 2009, blev jag moster för allra första gången! Det är stort.

Enda dagen som jag inte ringt till syster Teres på evigheter, den dagen åker hon till BB!
Men det är klart, hade jag vetat så hade jag gått med värkar och varit orolig. Nu fick hon föda i lugn och ro utan nervösa SMS från mig eller någon annan.

Vi besökte dem på BB förut och där låg lilla bebisen ute i friska luften. Oj vad jag funderat på vad det varit för en liten krabat. Jag trodde att det var en flicka, men det var en pojke som liknar sin pappa. Men, och det är viktigt, hakan kommer från mamma. Hakan som gått i arv från min mamma, som fått den av sin pappa, som fått den av sin. En norsk haka med streck och en liten grop! Välkommen till världen!

FÖR TIO SOMRAR SEDAN

För tio år sen var jag galet kär. Sådär så jag tappade aptiten och hade svårt att sova. Det var en sommarromans. En sommarromans som tio år och en dag senare fortfarande sjunger på första refrängen. Puss på dig Martin.

ETT HEMMA

När jag står och målar ett badrum med rinnande lackfärg kan jag plötsligt komma att tänka på människor som inte har ett badrum. Eller ett sovrum. Eller ett kök.

Man behöver inga badrum för att leva. Inga sovrum. Inga kök. Men jag tror man behöver en plats att kalla hemma. En plats där man kan känna sig trygg. För detta behövs människor som älskar. Människor som bryr sig om.

Varför finns det så många människor som saknar ett "hemma"?

Jag blir sorgsen av dessa tankar. Ändå vill jag tänka dem. Vill göra något för att dela med mig. Gör mig kreativ Gud.

DUBBELT AV ALLT

Just nu har vi två boenden. Lyxigt? NEJ!!!
Galet mycket på min måste-fixa-lista. Jag vet att man inte ska försöka fixa allt i hela huset på en gång, men åh vad jag önskar att det gick. Ge mig ett trollspö! Men det är kul att jobba också. Jobba med kroppen för en gångs skull.

Vi målade sovrummet. Vi målade sovrummet LILA! Ljusgrått blev ljuslila. Bara att skaffa ny färg och måla om. Yes!

I helgen är det de limmade trägolven som ska få sig en omgång med en hyrd maskin. Tvivlar starkt på att det kommer att fungera. Det blir spännande att se. Återkommer med lite bilder.

Trevlig blöt julihelg!

SYSTERNS LYXIGA SOMMARSALLAD

På midsommarafton bjöd min syster på denna fantastiska sommarsallad. Såhär års borde man passa på att frossa i grönsaker, frukt och bär. Frossa i sommarsmaker!

EN SLAPP OCH STOR TISDAG SOMMAREN 2009

8.00 Klockan ringer.

9.00 Lämna Max på dagis

10.00 Banken i fin blå sommarklänning. Skriva under en väldig massa papper.Sedan husägare.

11.00 Nybakad kardemummabulle och grönt te tillsammans med mäklaren, säljarna och svärföräldrarna på Julius. Fira affären! Tack, tack och grattis, grattis till oss alla!

12.30 Städa och måla akvarell när Martin gått till jobbet. Prata i telefon med höggravid syster. Äta banan. Hämta Max.

14.00 Hänga med mina vänner från Kosovo. Slappa i åskvärmen. Dricka juice. Promenera långsamt till parken. Underhålla varma barn. Prata om relationer.

17.00 Hemma utmattad. Åt ju ingen lunch i värmen. Laga chiliconcarne. Småfixa. Måla lite akvarell när Max ser på film. Utmattad.

19.30 Martin hemma. Sitter framför datorn. Väntar på åskregnet som aldrig kommer. Funderar på promenad i värmen.

VILKA ÄR DET SOM STYR DEN HÄR SKUTAN?

Vi har besök från Göteborg. Martins hårdrockande barndomsvän med son i samma ålder som Max har kommit på besök. Det har varit full fart med lek, bad, båttur och 38- årskalas i Karlsborg. Det har gått åt många flaskor isvatten och bananer i sommarvärmen. Ute på sjön var det spännande för två treåringar i flytväst. Vi rodde rätt genom vassen. Värsta djungeln.
Nu vid tio har de båda treåringarna somnat för natten och papporna ska ut och fiska i tidan. Det gäller att hitta lite vuxentid! Själv ska jag duscha och fortsätta läsa Kerstin Ekmans Guds barmhärtighet.

Helgen har ackompanjerats av en ramsa som låter såhär: "Bajs i bilen, bajs i bilen, BAJS I BILEN! Ha, ha, ha!!!"

Imorgon hoppas jag på mer treårscharm och mindre trots. Lite mindre:"MIN boll!" "Nej jag vill inte!" "Jag vill bada HELA dagen!" "Nej, nej, nej!". Lite mer: "Vi är kompisar!" "Hej mamma älskling!" "Åh vad mysigt vi har!" "Genom det här fönstret kan man se ut även när man är korthårig!".

OVÄNTAT

Det är inte varje dag det springer travhästar utanför Konsum!
Det är inte första året de anordnar travlopp mitt genom centrum här i Tidaholm, men coolt var det. Vilka muskelpaket!

Michael Jackson dog i natt. Det gör mig litet ledsen. Hur mycket har man inte dansat till hans musik? Hela barndomen!

JAG LEVER

Jag har visst en blogg också. Har förträngt det. Nu dyker den upp i tankarna igen.
För er som undrar vad som händer i mitt fantastiska småstadsliv så kommer en spännande resumé här.

På tisdag är huset vårt på riktigt. Ska bli kul. Martin har dragit bort några av de färggranna heltäckningsmattorna och under finns lackade trägolv. Helt ok. Mattorna försvann lättare än jag trodde. Yes!

Min lillasyster Teres är höggravid. Spännande. Vi var och badade förut, tillsammans med barndomsvännen Linda och hennes dotter Ella 5 månader. Det poppar upp barn som svampar ur jorden just nu. Jättekul. Känner nio gravida, nej åtta för kusinen Karina i Norge fick en pojke för några dagar sedan.

Det senaste har jag jobbat lite extra på en förskola.

Mina bestemor och bestefar från Sula (Norge) är här och hjälper mina föräldrar med husbygget. De är snart åttio år, men det märks inte. Sån vill jag vara när jag är åttio. Bygga hus. Berätta skrönor. Leva campingliv. De har 13 barnbarnsbarn!

Om två veckor har Martin semester. Semestern i år innebär budgetrenovering av hus och kortare utflykter till Lilla Havssjön, Vättern, Vänern etc. Vi kan ju alltid tälta i trädgården. Lyssna på nattljuden och vakna vid fyra av solen. Det är sommar.

I augusti ska vi till Närpes i Finland på en kristen konferens. Hela storfamiljen förutom Teres och Daniel och bebisen. Mamma är huvudtalare. Lillebror talar på ungdomsmötena. Pappa talar på ett mediaseminarium. Svägerskan kommer säkert att ha något för barnen. Jag och Martin ansvarar för musiken. Hjälp vilken konferens! Galet mycket släkt. Ska bli kul. Hoppas på några dagar på finska kusten.

Nu somnar jag. Det kanske du redan gjort.
Kram

SÅ SOM EN EVANGELIST INTE SKULLE GÖRA

I tåget på väg till Lund för några veckor sedan hamnade jag och Martin mitt emot två fnittriga kvinnor i sextioårsåldern. De hade varit i Göteborg över dagen och skulle nu tillbaka till Lund. De frågade om vi skulle till Lund för att festa? Nej, inte direkt sa jag lite kort. De frågade allt möjligt och jag var inte alls sugen på att svara. Jag ville umgås med Martin och glömma att de satt där.
När vi snart skulle gå av i Lund frågade den ena kvinnan, den frågvisa av dem, om det inte finns väldigt många frikyrkor i Tidaholm? Varför frågar hon det undrade jag tyst för mig själv. Jag skulle kunna ta chansen och berätta att vi var troende, att vi trodde på Jesus och var med i en kyrka. Istället fick jag ur mig "Helge Fossmo sitter i fängelset i Tidaholm!". Med de orden sa vi adjö till dessa kvinnor på tåget mellan Göteborg och Lund.

TENTAVECKA

Tentavecka.
Fokusera. Försök tänka positivt.
"Ni ska arbeta med tentan fortlöpande under hela terminen.."
Ok, jag börjar nu när det är fem dagar kvar. Är det fortlöpande? Jasså inte. Ok.
Fokusera nu. Ta sats. Börja skriva. Tänk övergripande. Hitta en röd tråd, följ den. Fokusera. Hitta de viktiga kaptitlen i litteraturberget. Fokusera på det VIKTIGA.
Börja skriva. Nu. Fika först? Nej nu!!!

NOSTALGI I SKOLAVSLUTNINGSTIDER

Jag växte upp i Hjo. När man går ut 9:an i Hjo firar man det med sekelskiftsbal. Min gröna klänning går fortfarande att hyra. Jag brukar se den på paraden de har innan kyrkan!
Det är något speciellt med skolavslutning. Här går jag med mina vänner Hanna och Linda. Pingstliljorna. Tänk att det är 12 år sedan!

LÄTTAD

Lägenheten är så gott som såld och jag kan inte beskriva hur skönt det är. Är som en ny människa. Igår var jag arg och trött. Idag är jag somrig och lätt som en fjäril.
Ibland är det lätt att vara människa.

Njuter av vädret och läser predikningar av den gamle poeten och predikanten Sven Lidman. I love it. Lyssnar på Frank Sinatra. Love it.

Önskar dig en skimrande försommarhelg!

PAPPAS FAVORITSÅNG OCH DEBUTFISKE

Det sa va gött å leva annars kan dä kvetta.
Fiiint å leva, annars kan dä kvetta.
Spring inte runt å vela, för då sabbar du dä hela.
De sa va gött, gött, gött, GÖTT!!!
......å leva!

På bilden fiskar Max för första gången. Han och Martin och farbror Simon och kusin Emil var ute för några helger sedan. Det ser la gött ut!